Skip to main content

Ett helt liv med sällskapsdjur, visst är det möjligt!

Sällskapsdjurens positiva effekter för den enskilda människan och på samhället i stort är väl kända. Det visar såväl svensk som internationell forskning. Man blir därför aningen oroad när man på nätet hittar uttalanden från Astma- och Allergiförbundet som till exempel att ...
”alla äldreboenden ska vara djurfria” och ”det finns för många pälsdjur inom äldrevården” samt att det är ”många medlemmar” som hör av sig med problem att besöka äldre släktingar på boenden där djur är tillåtna.

Vid en närmare granskning ser man att dessa uttalanden har några år på nacken, men delvis tycks inställningen hos förbundet leva kvar.

- Astma- och Allergiförbundet är inte helt emot att tjänstehundar införs inom omsorgen ifall det kan visas att de har en dokumenterad nytta, skriver ombudsman Marie-Louise Luther i ett mail som fortsätter:

- Problem uppstår ofta när sällskapsdjur införs inom omsorgen utan vare sig planering, riskbedömning eller information i förväg. Sveriges kommuner måste säkerställa att det ”alltid finns en majoritet djurfria alternativ” inom äldreomsorgen.

Ulla Björnehammar, Manimalis ordförande, är kritisk.

- All forskning visar på oerhört många förbättringar, inte minst bland äldre människor, när man får vara tillsammans med djur. Färre läkarbesök, minskad läkemedelsanvändning, bättre värden vad gäller puls och blodtryck, för att inte tala om den ökade livskvaliteten som många äldre menar att de har tack vare sin hund eller katt.

Och det går faktiskt att lösa de praktiska problemen, fortsätter Ulla Björnehammar. De flesta äldreboenden har flera avdelningar så om någon i personalen, boende eller någon anhörig är svårt allergisk så kan man ha en djurfri avdelning och en där pälsdjur är tillåtna. Det finns ju fler allergier att ta hänsyn till än just de mot pälsdjur; kvalster, nötter, damm, tobaksrök, pollen och så vidare.

Pälsdjursallergi förekommer hos cirka 15 procent av befolkningen. Enligt professor Magnus Wickman är det ungefär 5-10 procent av alla pälsdjursallergiker som reagerar med svåra symptom, det vill säga mindre än en procent av befolkningen. Och då många hushåll i Sverige har ett eller flera pälsdjur så sprids allergener överallt. Djurägarnas kläder och hår fungerar som transportörer. Detta innebär att i skolor, offentliga lokaler, serviceinrättningar, biografer, restauranger mm är allergennivåerna från pälsdjur mycket höga. Att förbjuda djur på just äldreboenden med hänvisning till att allergiska släktingar inte kan komma på besök, känns därför ganska överdrivet.

När det gäller sociala tjänstehundar, exempelvis vårdhundar, terapihundar, besökshundar och liknande, har Socialstyrelsen utfärdat riktlinjer som beskriver de regelverk som gäller när hundar används inom vård- och omsorgsverksamheter.

- Givetvis ska man ta problem med allergier på största allvar, säger Ulla Björnehammar, och utöver Socialstyrelsens riktlinjer har ett flertal organisationer gemensamt tagit fram ”vägledning till praktiskt arbete” för att hundar ska arbeta inom vård och omsorg under kontrollerade former. Visst går det att lösa de flesta problem så att både djur och människor får plats i vårt samhälle. Det gäller både sällskapsdjur och hundar i tjänst.

Sällskapsdjur har många positiva effekter av såväl ekonomisk som psykologisk, fysiologisk och social karaktär. Manimalis motto är att alla som vill ska ha möjlighet att komma i kontakt med sällskapsdjur i livets alla skeden.

- Vi är många som vill leva med våra djur hela livet. Det förutsätter givetvis ett ansvarsfullt djurägande och i det ingår bland annat att man tar hänsyn till människor med pälsdjursallergi.

Hur det kan fungera inom just äldreomsorgen är en organisationsfråga. Som man inte löser genom att förbjuda djur.

Fakta
• Hundar i vård och omsorg – vägledning från Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-8-7
• Hundar i vård och omsorg – vägledning till praktiskt arbete. Framtagen i samarbete mellan bland andra Svenska Läkaresällskapet, Svenska Terapihundskolan, Kommunal och Astma- och Allergiförbundet. http://www.svf.se/Documents/Annonser/hundar%20i%20vård%20o%20omsorg%20-%20webb.pdf
• Magnus Wickman är professor och överläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset och professor vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet i Stockholm

Text: Lena Heimlén

Foto: Mari-Louise Asp