Färre lanthandlare och tankställen är en samhällsfråga

Antalet mataffärer och tankställen minskar i Sverige. Främst märker vi det på landsbygden men det är ett faktum även i städerna. Samtidigt har lanthandeln på senare år fått ett större ansvar för samhällsservicen på mindre orter. De lokala handlarna upplever dock att de får allt mindre betalt för den extraservice de tillhandahåller.

Mellan 2003 och 2011 minskade antalet mataffärer med 19 procent och antalet tankställen med 27 procent på landsbygden. Motsvarande minskning i städerna var 11 procent för mataffärer och 23 procent för tankställen. Om man tittar på minskningen i relation till befolkningsutvecklingen blir utvecklingen på landet väldigt lik den i staden.

Därför är det inte bara en lantbruksfråga utan en samhällsfråga!

• Tre av tio lanthandlare är osäkra på om deras verksamhet finns kvar inom fem år
• En av tio handlare bedömer att de inte kommer att finnas kvar om fem år
• Sex av tio lanthandlare upplever ett starkt stöd från lokalbefolkningen
• Nio av tio är intresserade av att bilda en intresseorganisation för att driva sina frågor mot politikerna

Ett av grundproblemen anses vara bristande köptrohet som i sin tur beror på att lanthandeln tvingas hålla högre priser. Ett annat är minskat kundunderlag på grund av utflyttning och en åldrande befolkning. Ytterligare ett att små butiker successivt prioriterats ned av leverantörer av bland annat färskvaror och bröd. Vissa får bara leveranser en gång i veckan.

Lanthandeln utför ofta en samhällsservice som de kanske rent av borde få betalt för. Det kan vara allt från att ge turistinformation till att hjälpa äldre människor med att skriva ut blanketter från nätet.

Staten har genom Tillväxtverket de senaste åren satsat pengar på stöd till kommersiell service på landsbygden. Pengarna delas ut av länsstyrelsen och har framför allt räddat nedläggningshotade bensinstationer. Även butiker kan få stöd för att överleva under tuffa tider, men max tre år i rad.

Branschorganisationen Svensk Servicehandel & Fast Food tycker att utvecklingen är tragisk. Vd Bengt Hedlund menar att anledningen dock är komplex och en kombination av att kunderna handlar i närheten av sin arbetsplats, som ofta ligger i tätorten, för att det ofta är billigare i de större butikerna.

- Samtidigt har många handlare i glesbygden svårt att svara upp mot sina kunders behov. Det beror i sin tur dels på att glesbygdshandlaren inte får den hjälp och det stöd som behövs från kedjor, grossister och branschorganisationer. Men också på att man inte lyckas anpassa sina butiker till kundernas behov genom att se till att butiken får en profil som passar just sina kunder på just den platsen man befinner sig. Alltså en unik butik som behåller och till och med utökar sin kundkrets.

Att det i undersökningar framkommit att behovet av en intresseorganisation är stort, förvånar inte Bengt Hedlund som menar att Svensk Servicehandel & Fast Food skulle kunna arbeta mer med frågan.

- Vi tar gärna ett större ansvar som branschorganisation för att stödja dessa handlare framöver.

Källor:

Jordbruksverkets publikation ”Allt om landet”.
Rapport från ”Hela Sverige ska leva”
Tillväxtverket
Kartläggning i Icanyheter